Jag har en vännina som jag sensate tiden inte så gärna umgås med.

Vad än jag gör är hon negativ...och jag hatar det.

Jag kanske tom överdriver men ibland blir jag bara galen och frustrerad och vill bara skrika ut dra åt helvete.

När jag färgade håret fick jag lyssna i hundra år hur dum jag är och spenderade så mycket pengar på slingor och sedan färgade håret. Jag sade att dte inte blev som jag ville eller trodde det skulle bli men hon tjatade ändå att det var bättre med slingorna och bla bla bla.

Sedan tjatar hon om hur smal jag är och att hon behöver gå ner 20 kilo. Men faaannn säger jag till henne du har fått barn för 2 månader sedan och kommer inte tappa 20 kilo på 3 månader. Och att hon inte ska tänka på det utan att hon ska prioritera barnet. Men varje gång jag besöker henne tittar hon på min kropp och säger skit i träningen när jag vill gå träna och att jag är fejkbrun, fast jag solade i fem dagar när det var fint väder och massor sådant.....

JAg misstänker att hon är lte svartsjuk eller avundsjuk och egentligen inte vill säga så men eftersom hon själv skulle vilja vara smalare och därför säger sådana saker....

 Hon är negativ iochmed att vad jag än säger hon säger tvärtom men enn annan gång kan hon hålla med om detta...

Jag är frustrerad eftersom jag inte kan prata och va med henne som förut utan hon går mig på nererna...eller så är det jag som bara tar åt mig allting....eller????

Har pratat med min kille och han säger att jag ska helt enkelt inte lyssna på henne eftersom hon födde barn nyligen och kanke mår lite dåligt....men måste hon vara pain in the ass????++

Jag lovade han att jag ska göra som han säger för att jag känner att han har rätt....älskar honom för goda råd:):):):):)