Ull

Bilder från en kurs i avancerad spinning på Sätergläntan i oktober 2008. Vi fick lära oss mycket om olika fårsorter och ulltyper samt övat oss att tvätta, karda och spinna ull. Bilderna visar många av kursens moment, men inte allt. I skrivande stund finns 71 bilder, men det kommer mer. Framför allt saknas bilder på färdiga garner. Den sista dagen lade vi ut allt vi gjort under veckan på ett bord. Det blev överraskande mycket.

Garn av pälsull från Gutefår, det ursprungliga behornade fåret som finns på Gotland.

Ull och garn av gotlandsfåret, pälsullfår

Gutefåret med ull- och garnprov

Kursledaren Lena Köster har både spunnit och vävt detta vadmalstyg - från ull av egna får tror jag.

Gobelinull

Tuss av pälsull från Gotlandsfåret.

Garn av pälsull från Gotlandsfåret. Den övre härvan är tvåtrådigt, den nedre ganska hårt spunnet entrådigt.

Pälsullen är både lång och glansig.

Ryaullen är också lång och glansig

Ryaull i ovnliga färger. Ryaull är i regel vit.

Prov på ryaull och garn spunnet av ryaull

Finullen är kort och krusig

Sortering av ull. Man tar bort sådant som är smutsigt och tovigt, samt dubbelklipp och skräp.

Sortering av ull.

Vi sorterade bort ganska mycket. Det underlättar det kommande arbetet.

Efter sorteringen är det dags att tvätta ullen i enbart vatten för att få bort den värsta smutsen och lite av ullfettet.

Finullen tvättas i enbart vatten.

Gobelinullen tvättas.

Plastmattor och tidningspapper placeras på golvet. Därefter den våta ullen.

Ullen torkas på tidningspapper

Här torkar pälsull grån gotlandsfåret.

Vår kursledare Lena Köster ska just börja piska ullen.

Sedan blandas och piskas ullen med hassel- eller rönnkäppar

Man piskar för att blanda, finfördela och få in luft mellan ullfibrerna. Volymen ökar avsevärt under piskningen.

Innan ullen kan spinnas ska den först redas ut i ett fint flor. Ett verktyg för detta är kardstolen eller skrubbstolen.

Skrubbning är en typ av grovkardning.

Vi fick granska en handspunnen/handvävd rya som vår kursledare gjort till ullmaprojektet.

Väven hade en fin märkning på baksidan på en linnelapp. Här ser vi skaparens namn Lena Köster.

Botten är vävd i tunnt entrådigt ull med lite mer bottenull än i nockorna.

Nockorna äv vävda i ett tjockare mycket hårt spunnet och tvinnat garn av ryaull.

Ryaullen består av bottenull och täckhår. Täckhåren är de långa blanka fibrerna som dominerar nockgarnet. Det är något mer bottenull i bottengarnet, men båda garnerna kommer från samma typ av ull.

Vi började spinna redan under den första dagen. Den första övningen gjordes på slända av sk tesad ull, dvs ull som inte kardas utan bara dras isär med fingrarna till en luftig tuss. Jag valde ull från gutefåret.

När garnet är spunnet gör man en härva som tvättas i vatten och några droppar ulltvättmedel. Garnet får bara ligga i vattnet utan att man rör i det så mycket. Garnet knorvar sig i härvan.

Garnet hängs sedan på tork med en tyngd i botten så att det rätar ut sig. Vi använde käppar och diskborstar som tyngder.

Så här ser det färdiga garnet ut

Efter övningarna på slända var det dags för spinnrocken

Här spinns på en äldre traditionell spinnrock

Vi använde olika typer av spinnrockar. Detta är en Ashford.

En Majacraft spinnrock

Lång ull kan kammas i stället för att kardas

Man använder två kammar

Ullen kammas tills alla fibrer ligger parallellt

De kortaste fibrerna av bottenull kommer att kammas ur.

Man kan hålla kammarna i var sin hand eller fästa den ena vid ett bord.

Kamningen blir tung om ullen är allt för fet. Det är bäst att tvätta ullen före kamning.

När kamningen är klar drar man ut ullen till en sträng och veckar den. Den yttersta änden av strängen lindas om den veckade strängen i avvaktan på spinning.