som jag skrev nyss.. Vissa tycker kanske inte tycker det var så allvarligt.. Men det finns värre saker som hände mellan oss.. Men känner att det blir för jobbigt att ta upp igen.. Många sår som rivs upp.. Men bara det här att ta mod till att bara gå sin väg...är inte det lättaste.. mina barn har verkligen lidit.. Men jag som person har blivit mycket starkare.. våga säga i från.. ta mina egna beslut..utan att få munhugg tillbaks..Visa att jag vågar stå för det jag gör och säger...

Idag mår jag så pass bra att jag funderar på att ta mina kids varannan vecka igen. Det är ju min äldsta oxå som jag måste få ordning på.Fick just reda på att hon hade skolkat igen.. tydligen hade hon så hade hon varit borta från 2 lek nu på eftermiddan. Jag kan inte bara förstå att hon står och ljuger mej rakt upp i anskitet.. Och lovar mej att hon verkligen vill gå på slöjden.. då hon håller på med en klänning till avslutingen.. Det var nog bara för att jag sa att vi skulle få hembesök från Soc nu på eftermiddan..Hon vill väl slippa ta konflikter. Men jag lugnade henne med att vi ska inte sitta å skälla på henne.. utan försöka hitta en lösning till att hon kommer i väg till skolan.. Känner att jag kan sitta här hela eftermiddan och bara skriva.. men kanske inte så kul för er att läsa om mina problem..Jag ser det som en terapi för mej.. att skriva av mej.. Höll på med det mycket förut när jag mådde som sämst.. Det hände mycket under ca 4 år.. som tog knäcken på mej.. både skilsmässa och mina föräldrars bortgång...

Men jag tar en dag i taget.. har fått lära mej att chilla ner lite...bara ta dan som den kommer.. Och tro mej jag försöker.. varje dag...*ler*

Nu ska jag inte plåga er mer..utan återgå till mitt jobb.. ska snart gå hem.. nice...

Kram till er alla