Min dotters hemläxa denna vecka var att skriva en dikt.. jag tycker barn är så underbara när de skriver.. allt är så enkelt.. så lätt.. och oskyldigt. Jag log stort när jag fick läsa hennes dikt som handlar om våran hund..

Så här går den:

Min hund heter Filur,

att jag fick honom var tur.

Jag älskar honom så,

hans koppel är blå.

Han kan sitta, ligga och stå,

men aldrig stå på tå.

Jag busar med honom varje dag,

vi har blivit vårt egna lilla lag.

När han bär sitt ben,

ger han ifrån sig ett sken.

När jag ser honom blir jag full av skratt,

för han är min lilla skatt.

Ja den är för charmig..