Nisse heter han, vår katt. På Mors Dag fyller han 1 år.

Vi hade en katt för ca 15 år sen som också hette Nisse och han var världens goaste. Visst hade han sina hyss för sig o.s.v. ja ni vet, en katt är en katt, en självständig liten individ som gör som han eller hon vill men han var så otroligt mjuk och snäll. Äldsta barnen var små då och behandlade honom inte alltid så milt men han "stod ut", sa aldrig ett knyst, blev aldrig arg, försökte inte ens ta sig ur deras grepp.

När vi i sommras skulle skulle skaffa katt igen tänkte jag förstås på Nisse (den äldre) ... sån tur har man inte igen tänkte jag, att man får en sån katt som han. Men jag hade fel.

Nisse den yngre är precis som sin "föregångare" och mumlan, vårt busfrö till 5-åring behandlar honom på samma sätt, bär omkring, klär på, bygger "hus" där han blir instoppad, undersöker, gosar (lite hårdhänt ibland) o.s.v. men Nisse "säger" ingenting. Han kommer ofta och lägger sig hos mig när mumlan är klar med honom. Han vet att jag inte ställer några krav utan bara njuter av att få ha honom hos mig tills han fått nog och traskar vidare ^^

Han gillar att krypa in i skrymslen och vrår, det är väl en typisk "kattgrej".

I morse när jag gick upp för att få iväg B till skolan hörde jag Nisse jama. Han brukar alltid komma trippandes när han hör att jag kommit upp men det gjorde han inte i morse. Han är ute tänkte jag och öppnade dörren, men ingen Nisse. Strax innan B var färdig att gå hör vi Nisse igen. Då hade jag varit i övervåningen och tittat om han blivit instängd i något rum men icke. Öppnade ytterdörren igen och ropade ... näpp. Stängde dörren och hörde honom jama igen.

Under trappen som går till övervåningen har vi ett utrymme där vi samlar ved och det är i princip fullproppat från golv till tak, öppnar den dörren och där ... med fullt av små träflisor i pälsen, sitter Nisse! Där har han alltså varit sen igår då pannan blev laddad för natten, haha, härliga lilla dumbom!

♥ Ha en riktigt fin Alla Hjärtans Dag! ♥

*kram*

Såhär är det.

Jag har ordentliga problem att fokusera ... fokusera på det man pysslar eller arbetar med alltså. Eller läser för den delen... eller sånt jag ska planera...

Alldeles för ofta blir det noll fokus eller för mycket fokus.

Svårstartad är jag också, komma igång är ett företag, vad det än är jag ska göra egentligen. Fixa middagen, städa, tvätta, träna. Vissa saker blir dessutom en kamp, som att ringa viktiga telefonsamtal till typ kommun, skola, läkare o.s.v.

Hålla rutiner är inte heller det något jag är bra på. Egentligen älskar jag struktur och rutiner, att ha ett "schema" att följa men, fixa det...

Dessutom är jag glömsk / slarvig / virrig. Jag glömmer tider och stunder, att jag måste tvätta t.ex.

Nu bor vi ju i eget hus men när vi hade lägenhet var det inte helt ovanligt att jag antingen glömde tvätt-tid eller glömde att jag hade tvättat och tvätten låg kvar i maskinerna i tvättstugan.

Jag glömmer bort läkartider, födelsedagar, att laga middag, skicka julkort, vad jag skulle säga, namn, vart jag har lagt nycklar / mobil / plånbok / väska.

Sen tappar jag lätt sugen ... ingen bra kombination alls tillsammans med det övriga som jag har svårt med. 

Det här med att det är svårt att fokusera har inte med tappad sug att göra utan det är helt enkelt så att jag har svårt att få "fäste". Jag tappar tråden lixom och "glider iväg" antingen i tankar eller också rent fysiskt, exempel:

Städa. Inte min starka sida alls men har jag bestämt mej och lyckats komma igång så funkar det bra i början men efter en liten stund ... utan att jag tänker på det ens, upptäcker jag att jag pysslar med nåt helt annat!! Eller så bara stannar all verksamhet och jag glider in i en massa tankar och funderingar...

Likaså om jag läser. Jag får alltför ofta läsa om hela sidor för att jag inte har "tagit in" det jag läst ... eller så börjar jag tänka på annat, medans jag läser!? Hallå!

Jag kan också tappa tråden / fokus av att det händer saker runt omkring mig (barn, telefonsamtal o.s.v.) och sen blir det svårt att komma igång igen, om jag ens kommer ihåg vad det var jag gjorde innan t.ex. telefonen ringde.

Eller så blir det som sagt för mycket fokus. jag "snöar in" på grejjer. Kan hålla på hur länge som helst med ett dagboks / blogginlägg t.ex. När jag höll på med hemsida likadant, tiden försvinner medans jag sitter och filar på kodning, utseende, grafik, skriverier o.s.v.

Samma sak om jag ska leta efter info på nätet om något, sökandet efter en låttext t.ex. kan resultera i att jag till slut har läst om sångarens hela liv, bandets utveckling från start o.s.v. En fundering slutar i ändlöst grubbel. Planering av något kan leda till att jag fokuserar för mycket på detaljer och gör det hela för komlicerat till slut.

Samma sak om jag sätter mig vid TV'n (vilket jag inte gör så ofta numer). Börjar med t.ex ett avsitt i en tv-serie sen bläddrar jag vidare och hittar det ena intressanta efter det andra som jag bara måste sitta och glo färdigt på ... film, likadant, det kan bli flera st i rad om det vill sej illa ... eller illa o illa, TV blir ju sen kväll / nattetid oftast när man kan slösa med tiden utan att någon annan blir lidande ... utom jag själv då för jag blir ofta sur / förbannad på mig själv för att jag inte kan ge mig.

Jag är absolut ingen "aktiv" person och har aldrig varit det heller. Med det menar jag en som håller på med kanske jobb / skola, kurser, träning eller någon speciell fritids sysselsättning o.s.v. ... en som är i farten alltså, i lagom dos. Så det är absolut inte det att jag har mycket omkring mig.

Ibland blir jag så jäkla trött på att det är såhär, att jag aldrig får nåt gjort ordentligt (känns det som). Visst, klart jag får saker gjort ändå men i det stora hela så är det såhär vardagen ser ut.

Jag försöker ibland att hitta lösningar men även där är det ju pina att få till något även fast jag kan ha jättebra idéer.

Nu blev ju detta lite långt kanske och tog ett bra tag att få ihop men jag tror att jag fått fram ungefär vad jag ville få skrivet i alla fall.

Synpunkter och / eller tips, någon?

Finns det någon sjukdom som har ett käckt namn? Den här t.ex. "Katarakt" ... får mej att tänka på "kateter" eller "kassera" ... "kackerlacka" ... "katakomb" ... "förakt" Den kallas också för "Starr". Linsen i ögat grumlas sakta men säkert tills man inte ser annat än dimma = ingenting.

Jag har Starr :/ ... på båda ögonen, men än sålänge märks det bara på det högra. Det började för ca 2 år sen med att jag upptäckte att jag såg lite suddigt precis i mitten på synfältet.

Den enda gången jag har pratat med min biologiska mamma (jag är adopterad) berättade hon att hon skulle snart opereras för starr. Det var ca 15 år sen och när jag upptäckte det här "grumlet" i ögat kom jag direkt att tänka på det hon sagt. Så jag började söka på internet om Starr och det jag hittade gjorde mig misstänksam men jag gjorde inget åt det förän för ca 1 år sen ... jomenvisst, optikern bekräftade att jag började bli närsynt och att jag förmodligen hade Starr, på båda ögonen.

Så nu har jag glasögon ... jag som alltid har haft perfekt syn går nu sakta men säkert mot att bli totalt blind. Det går dock som tur är att oprera. Skulle jag inte göra det så ser jag till slut ut som häxor och gamla kloka gummor gör på film, dom föreställs ju ofta med dimvita ögon.

Jag kanske är helt  vansinnig men jag skulle faktiskt kunna tänka mej att vänta med operationen ... bara för att se hur det känns. Livet är ett äventyr och erfarenheter, goda som mindre goda, gör bara livet mer intressant ... kanske inte precis i stundens hetta men i alla fall efteråt, tycker jag ^^

Vi var på Lidl häromdan, dom har precis öppnat en affär här i närheten så jag ville in o kolla. Jag har handlat på Lidl förr så jag har nåra favoriter där ... glassen t.ex. *slurp* Hittade spenatpizza i 2-pack som vi testade, helt ok

Över huvud taget tycker jag det är kul med mat från andra länder och speciellt sånt som vi inte kan handla här i Sverige. Jag tänker på allt sånt där "vanligt" som typ flingor eller snacks, saft eller varför inte smör, sånt som är vardags för andra men som man aldrig själv har sett eller smakat. Sånt tycker jag är kul att utforska.
När vi var i USA -98 t.ex så kunde jag strosa runt länge länge i matavdelningen på ett varuhus ... o i amerika, där har dom ju massor av allting, flingor t.ex. Huga! finns det så många olika?

Hur som helst så fick jag en del favoriter där, inte det allra nyttigaste kanske men i alla fall:

- Macaroni & Cheese - Små långsmala makaroner i ostsås. 
- Pop Tarts - En slags tunn fyrkantig paj, stor som en smörgås som man kan stoppa i brödrosten för att värmas. Finns i en uppsjö smakvarianter.
- Froot loops - Flingor i form av små ringar med olika färger och fruktsmaker. Loops finns ju även i Sverige men inte denna varianten.
- Kool-Aid - Saftpulver som blandas med vatten. Har kollat runt på internet o sett att det är vanligt att färga (!?) med koo-laid ... garner o till och med hår o.s.v. ... hade jag ingen aning om :o
- Corn Dogs - Varmkorv inbakad i majsbröd, inte min favorit kanske men B (sonen som då var 7) gillade dom skarpt.
- Färdig jästa bullar / bröd på burk - Bara att poppa upp burken och ut väller ett antal halvfärdiga t.ex. bullar i degform, bara att stoppa i ugnen o baka färdigt. Detta hittade jag faktiskt på Kvantum för någon vecka sen :)

Sen fanns det ju sånt som inte alls var lika roligt, deras pannkakor med lönnsirap t.ex. *blä* och deras margarin smakade plast Sen saknade jag ost på "vårt" sätt, dom verkar inte köpa ost i "block" som vi gör för att hyvla ... ägg i äggkopp kör dom inte heller med tydligen.

Men man behöver ju inte resa runt halva klotet för att hitta annorlunda mat. Både Danmark, Norge o Finland har mycket att upptäcka ... och i Norge förresten, där kallar man smågodis för "småsnopper" haha, rätta mig om jag har fel!

Vaknade för en stund sen av att mumlan (min lilla 5-åring) kom o la sej i våran säng.

Vart så oerhört trött vid 18-tiden o tänkte att jag skulle lägga mej o vila lite men somnade tydligen *blä* ... o jag som skulle ta en cykeltur...

Faktum är att jag bestämde mej för att börja cykla i Lördags, på min träningscykel alltså. 2,4 km blev det och det tog ca 15+ minuter. I Söndags blev det 20 minuter och 3,6 km.

Jag skulle gärna vilja köra programmet här på nova men jag har rätt så ont i bl.a. fotleder och höger knä så det blir cykeln tills vidare.

Jag har både RA, juvenil artrit och SLE (förmodligen) och äter mediciner för det. Inför en handoperation för att tag sen satte jag ut en av medicinerna och det har gjort att jag blivit sämre. Medicinen (Methotrexate) är insatt igen men det tar ett tag innan jag är tillbaka, så ... cykeln som sagt till att börja med.

Sen ska jag försöka klura ut vilka övningar jag kan hänga med på, armhävningar t.ex. funkar inte alls för jag kan knappt böja mina handleder ... det viktigaste i alla fall som jag ser det är att jag kommer igång med något och det känns toppen att jag nu äntligen har börjat

Hur många av er tittar på nyheter eller läser dagstidningar?

Jag gör det i alla fall inte ... av den enkla anledningen att det bara är elände man får slängt i ansiktet, elände och en massa jäkla skvaller om kändisar. Står det någonsin något som är nyttigt nog att det är värt att köpa en tidning eller surfa in på nyhetssajterna på nätet?

Min man läser nyheterna på nätet och jag kan inte låta bli att snegla åt hans håll då ... ibland, nyfiken i en strut som man är.

•Ta allt mördande t.ex. Vart är vi påväg? Vad är det som flyger i människor och får dom att tro att dom har rätt att ta någon annans liv? Hur kan man överhuvud taget få för sig att det skulle vara en utväg eller lösning på ens problem? Vart har respekten för livet och våra medmänniskor tagit vägen???

•Sen har vi en massa andra typer av brott som kanske inte direkt tar människors liv men som på sikt kanske kan göra det eller förstöra och såra så pass att en människa går sönder totalt inuti...

•Så har vi alla kändisar då och deras liv som ska vändas ut o in på tills vi vet precis allt om dom ... och dessa paparazzis som inte drar sej för ens att dyka upp i folks trädgårdar. Men vaddå, dom får säkerligen multum för sina smaskiga bilder på kändisarnas vardagsförehavanden så bry sej ... klart man tar chansen då eller?

Sen vinklas det ju sanlöst åt alla håll o kanter för vad spelar det för roll om det som kommer ut i slutändan är sant eller inte, bara det säljer, det är ju huvudsaken eller hur?

Så in med skiten i media bara och skicka ut det till alla oss som sitter och gottar oss i eländet *kräääk*

Jag är barnsligt naiv ibland ... tror jag, men ärligt talat, vad skulle hända om vi slutade dra i oss allt som media skickar ut, slutade köpa tidningar, stängde av TV'n och t.ex. ... hmmm *tänker* varför inte börja kramas lite mer och le lite mer ... tror det var C_L som skrev det i en blogg, om att le mot sina medmänniskor. Det kostar så lite men det betyder sååå mycket :)

Jag köpte mina första glasögon för inte så länge sen och tänkte att ok, måste jag nu ha brillor så ska dom i alla fall se lite roliga ut så jag köpte ett par vita bågar ... eller ja, det är såna plastbågar, rätt så smala och övanför ögat är bågen vit, under är den transparant (stavas?). Hur som helst, sonen komenterade spontant när han såg dom "-Mamma! Du kommer att skämma ut oss allihopa om du har dom där på dej i affären!"

Tänkte inte då på att dom syns ganska tydligt men jag märkte att folk började stirra och frågade min man om jag såg underlig ut, "-Det är dina glasögon" svarade han med ett leende. Så, jag har ju ett ypperligt tillfälle då eller hur ... att le åt alla som förundras över mina glasögon.  

I'm Starting With The Man In
The Mirror
I'm Asking Him To Change
His Ways
And No Message Could Have
Been Any Clearer
If You Wanna Make The World
A Better Place
Take A Look At Yourself, And
Then Make A Change

Ha ha ha ha!

Ja som synes nedan (blogginlägget innan detta) så fick jag in en bild ... men ingenting blir ju som man tänkt, jag trodde ... spelar roll vad jag trodde förresten, väldigt bakvänt vart det i alla fall.

Efter att ha publicerat texten som vanligt så upptäckte jag att den sidan man kommer till efter att man lagt ut sitt blogginlägg innehåller verktyg för att lägga till en bild.. så jag fick ju lite brådis då att hitta nåt så det blev som det blev.

Ok ... nu kan jag lägga till en bild dårå ... men ärligt talat, är det inte liiiite knepigt upplagt? Eller har jag missat någon snitsig detalj här?

Eftersom texten och bilden i föregående inlägg inte hör ihop så kan jag ju bara berätta lite kort om hästen då ^^ ... Fanny (vet inte om hon fortfarande lever, hon skulle i så fall vara 30 år nu) var en häst som bodde hos oss ett tag för ca 12 år sen. En ponny var hon, Connemara (Irländsk ras). Tyvärr lärde jag aldrig riktigt känna henne men oj vad jag hade velat. Om våran äldsta dotter var med i stallet så kunde jag stå där och klappa lite försiktigt men rida? aldrig! Visserligen var jag då väldigt dålig i lederna men en bra dag hade jag ju kunnat försöka med dotterns hjälp, 15 år, stadig som en klippa och bra hand med hästar. Bilden är ett kul minne i alla fall, vet inte vad hon pysslade med i boxen under natten, jag tror hon rullade runt o hade sej och då går det väl som det går med attiraljerna ... dom skulle väl egentligen inte suttit där från början kanske, men men :)

Åh *stön* nu har jag suttit här o försökt få till bilder och länkar men det är väl självaste f**n att få det att fungera! Jag har noll tålamod när det gäller vissa saker och publicera på internet är ett område som jag tydligen aldrig kommer att mästra ... i alla fall så är det oftast lång och snårig väg innan jag får till det. Jag förstår nu hur vissa andra här känner det när det inte funkar..

Om det ändå vore logiskt.. Antingen är jag blind eller... Skapa blogg är vad jag går in på och sätta in en bild hittar jag inga verktyg för alls, däremot kan man visst få till länkar ... ja eller hur

Figuren som ser ut som en trelänkars "kedja", där klickar jag när jag har markerat webbadressen jag vill ha länkad ... ok, väl inne i den menyn så har man ju lite olika val och jag gör mina o får till nån slags "stylad" textlänk ... sen kommer det "roliga", jag klickar på förhandsvisa och konstaterar att det blev inte alls som jag ville, ok, klickar på "redigera" ... och vad händer då... Sidan går inte att hitta! står det, och när jag klickar tillbaka så har sidan upphört att gälla *skrik*

Någon av er som faktiskt har lyckats som har lust att skriva en enkel "tutorial" ... kanske?

..att det här med nyttigt eller inte helt enkelt är upp till vårt eget sunda förnuft. Fett och socker t.ex. som det ältas och jämt har ältats om i press o.s.v. Nu börjar det ju smyga sej fram att naturligt är bäst ... redan?! Jag menar hallå? Är det inte självklart?  Vi har ju allt vi behöver mitt framför näsan, varför ska vi människor krångla till allt jämt?

Jag vet inte men jag tror att det till stor del är pengar som styr. Titta på vilket elände du vill och gräv tillräckligt djupt så hittar du nånstans hunger efter pengar som en grundläggande orsak. Eller maktbegär, men dom två går ofta hand i hand eller hur.

Så vi "små" människor kastas runt som brickor i ett spel bara för att dom stora elefanterna vill dansa. Vi luras hit och dit av media ... gör si gör så och du får ett bättre och vackrare liv...

Mitt i karusellen tappar folk bort sej själva ... blir sjuka och deprimerade ... eländes elände...

Vi är bra och vackra som vi är! Vi måste försöka inse det och viktigast av allt, vi måste tala om det för varandra och våra barn ... barnen ja, dom glöms ju ofta bort i vår jakt efter lycka och tilfredställelse.

Jag skulle vilja fråga många föräldrar; Hur ofta pratar du med ditt barn? Hur ofta lyssnar du och tar reda på vad han / hon är intresserat av, drömmer om, lyssnar på för musik, pysslar med vid datorn, i skolan?

Jag har pratat med många barn och ungdomar som jag har kommit i kontakt med genom mina egna barn bl.a. och det verkar som *skrämmande tanke* att många föräldrar inte bryr sej över huvud taget. Jag blir så lessen, dom är ju vår framtid, en gåva, vi kan lära oss så mycket av våra barn ... om vi inte har nåra själva så har vi säkert andra i vår närhet som vi kan ta oss lite tid med. Många av dom har gått vilse för dom har ingen vuxen som bryr sej om, jag menar riktigt bryr sej om ... för dom vuxna är fullt upptagna av sej själva och sin jakt efter lycka och tillfredställelse och tänker inte alls på att dom på det sättet skapar nya individer som kommer att göra precis samma sak...

Svammel svammel, jag behövde häva ur mej lite...

Vaknade på soffan för nån timme sen ... hur kul är det på en skala... Jag o Pärlan (kan kalla honom det, min man, för han är en pärla ^^) satt o kollade film, en gammal "Bond" o jag såg hela men måste ha somnat knall o fall när den tog slut o sen sitter man där o sover i flera timmar, hallå! Ajje vad jag hade ont i nacken när jag vaknade :S

I alla fall så gick jag ner för att lägga mej men beslutade mej för att sitta här vid datorn tills sonen ska upp. Han måste upp strax efter 6 för att hinna med bussen till stan där han går i skolan och för att vara säker på att han kommer iväg så går jag upp 6 (ca) och väcker honom. Han har väckarklocka + mobil inställd på larm men vaknar inte i alla fall ... ibland när jag kommer upp på hans rum låter det som full utryckning därinne! xD

Hur i helskotta kan man ligga o sova i ett sånt oväsen?

Bara lixom snubblade in här och tyckte sidan kändes hemtrevlig på nåt sätt ... personlig tränare känns ju lyxigt och nästan lite lockande, eller hur ... tillräckligt för att man till slut ska få till lite träning kanske?

Jag behöver verkligen komma iform.. Har aldrig varit någon träningsmänniska, inte intresserad egentligen, tycker det finns annat som är roligare om man säger så. Men så kommer man till den punkten då man inser att det inte funkar längre. Jag rör inte mycket på mig alls egentligen ... inte mer än vad som krävs till vardags i alla fall men det räcker ju inte. Jag har inget konditionskrävande jobb eller långa promenader till och från buss eller affär eller liknande varje dag ... ingenting där jag kan få lite extra vardagsmotion.

Jag har en träningscykel här hemma men har tyvärr inte fått till det, trots att man faktiskt sitter bekvämt på den vilket är mer än vad man kan säga om dom flesta träningscyklar jag provat.

I alla fall ... tänkte jag skulle prova några av dom här övningarna nu då, jag menar ... någon gång måste jag ju, varför inte nu? Men jag måste peppa mig själv lite mer känner jag, kolla runt lite mer här på Maria Nova ... läsa lite vad ni andra skriver o.s.v. ... för att få lite inspiration.

Kom precis på nu att ... bara det faktum att jag sitter här och skriver detta måste ju bli en sporre för det vore ju lite pinsamt (känns det som) ifall det inte hände något nu när jag fått det på pränt så att folk kan läsa.