Det bästa vore att inte köpa något alls
för materialismen tar död på ja... det mesta. Allt utom kackerlackor.

 

Nu vet jag ju tyvärr, att många är obotliga konsumenter. Jag tänkte påminna om att varje gång du köper något så påfrestas miljön. Till grejen du har köpt behövs material. Om det är olja, träd, bomull, djur eller något annat beror ju på produkten. Hur som helst måste det tas någonstans ifrån. Ofta har råvarorna hämtats fram under slavliknande förhållanden. Sedan skall de sättas ihop till produkten, och transporteras. Förpackas, säljas. Allt för att göda kapitalismen.

 

En kan i alla fall skära ned på sin konsumtion. Lite grann. Lite i taget.

 

Så du kommer säkert vägra att låta bli shopping
för vem lyssnar på mig?

 

Du kan i alla fall låta pengarna gå till något vettigt.

 

Typ

WWF

Röda korset

Vi Skogen

Aslan

 

(mer tips kommer kanske)

 

Begagnat är ju nästan bäst

eftersom de produkterna är i alla fall inte nyproducerade.

Igår var jag på Medborgarplatsen

för att uppmärksamma samhällets transfobi.

 

Transpersoner utsätts varje dag för hatbrott, trakasserier, våld och hot om våld

och det råder en stor okunskap. Lärare, läkare, psykologer, poliser och en mängd andra människor vet ofta inte hur de skall bemöta transpersoner.

 

Med oss fanns Carin Götblad, länspolismästare i Stockholms län. Jag tycker att det är ett gott tecken att någon på en så hög position inom poliskåren visar intresse för transfrågor.

 

Yelah.net

Det måste vara trevligt att vara skollärare. Här kunde han gå inne hela dagen, torr och varm, ja söndagsklädd och fin, och betraktad som en hedersman av alla. God mat fick han också, och skolan var då inte stort mer än en lek jämfört med att gå och slabba. Daniel tänkte ofta för sig själv: Den som ändå fick bli skollärare!

 

I boken Att vara lärare hittade jag detta citat från Bondestudentar (1883).

Men vad ni håller på! Här får ni pengar för att blogga, och så börjar ni kräva saker som om ni vore betalande medlemmar.

Jag tänker i alla fall inte gå i strejk.

med förnuft och kraft

 

Under den rubriken talade idag en panel på tre personer om vilka problem kärnfamiljen som ideal orsakar. De tre som spånade, spekulerade och tyckte var Ulrika Westerlund (vice förbundsordförande i RFSL), Emma Lennartsson (ordförande i Arbetarrörelsens ekonomiska råd) och Jenny K. Larsson (från Forum för feministiska föräldrar).

 

Emma, kanske inte helt förvånande, berättade om siffror, pengar, löner och pension. Ni vet, sådant som ekonomer sysslar med. Vi fick veta att barn kostar 30 000 om året, och då är det inte upp-pimpade barn i Polarn och pyret-kläder, som Lennartsson själv uttryckte det.

 

Andra konkreta siffror Emma kom med gällde arbete. 77% av alla kvinnor i arbetsför ålder har ett arbete, för männen är siffran 83%. 74% av männen har heltidsarbete, för kvinnor är det 50% (!). Detta resulterar inte bara i lägre månadslön för kvinnor (vilket kanske inte behöver vara ett problem om du lever tvåsamt, då går det väl att ordna med hushållsekonomin) utan också lägre pension för dem. Du räknar med att du kan arbeta mindre idag eftersom du har en man som tjänar mer, men det är inte säkert att du vill leva med någon när du går i pension.

 

Bara 50% av kvinnorna har heltidsarbete, men det betyder inte att de jobbar mindre. I snitt jobbar en kvinna 8 timmar om dagen, sju dagar i veckan. Ja, då är det oavlönade arbetet i hemmet inräknat. Det blir 8 jobbtimmar mer i veckan än män.

 

Någon, jag tror det var Emma, sade att milimeterrättvisa är bra. Annars hamnar vi i samma gamla mönster. För ett år sedan lyssnade jag på Tiina Rosenberg som uppmanade oss (som lyssnade) att skriva kontrakt i förhållandet. Vi måste våga vara lite allvarliga och tråkiga, annars tar någon på sig mer ansvar än den/de andra. Jag kommer nog att följa det rådet om jag flyttar ihop med någon.

 

*

 

Jenny talade mycket om norm och jämställdhetspolitik. Jenny menade att (enligt omgivning, samhället, lagar) när en man och en kvinna får barn tillsammans bildas en enhet. Först och främst finns en familj, sedan finns det väl individer någonstans där men de glöms ofta bort. Det kan kanske ses på siffrorna som Emma tog upp. Det är ju inget problem att den ena lönechecken visar en lägre summa. Enheten har en skaplig lön. Det står mat på bordet varje dag och kläderna blir tvättade för det ser ju familjen som enhet till. Jag minns faktiskt inte riktigt vart Jenny ville komma, jag tror jag är på väg någon annanstans nu så jag slutar skriva om enheten nu.

 

Jenny berättade att Fi (Feministiskt intiativ) föreslår att istället för äktenskap skall människor som vill ha någon slags relationskonstellation kunna skriva avtal. Som jag förstod det, egendesignade avtal. 

 

Jenny vill att vi skall krossa myten om den jämställda kärnfamiljen, för vi är inte där än. Vi kan absolut sträva efter att kärnfamiljer skall vara jämställda, men vi skall inte påstå att de redan är det.

 

*

 

Ulrika Westerlund, den sista jag skall ta upp, pratade om hinder för familjebildning. Det första hen berättade var att det finns en grupp som inte har några som helst rättigheter när det kommer till fortplantning. De transsexuella. I Sverige går det inte att göra som Thomas Beatie. Om du vill byta juridiskt kön får du inte ha kvar dina gamla reproduktiva organ.

 

Ulrika tog också upp insemination. Lagstiftningen som behandlar insemination är parorienterad, är du ensam kan du därför inte bli inseminerad. Huruvida ett par där båda personerna har vaginor får inseminera vet jag inte, Ulrika sade troligen något om det men jag hann inte anteckna allt. Jag kan faktiskt inte stenografi. Jag tror att det är tillåtet faktiskt. Det jag vet att Ulrika tog upp är par bestående av penisbärare. Där kan ingen bli inseminerad. En lösning skulle ju kunna vara att komma överens med någon som faktiskt kan bli gravid, men det går inte i Sverige. Du måste ha ett kärleksförhållande med den du ger dina spermier till, annars är du donator. Det går ju förstås att ljuga... men det är lite svårt att övertyga någon om du är registrerad partner med någon annan än den du påstår dig vara ihop med. Dessutom blir inte din verkliga partner vårdnadshavare, om jag har förstått det rätt.

 

Något annat som inte är möjligt i Sverige är att ge bort ägg till sin partner. Så om du har användbara ägg men inte din partner så måste du vara gravid om ni vill ha ett biologiskt barn. Även om din partner jättegärna skulle vilja bära på barnet. Surrogatmödraskap är förbjudet.

 

Något som jag tycker är lite konstigt är att ett barn, enlikt vad Westerlund berättade, kan ha flera juridiska föräldrar men bara två vårdnadshavare. Vad en juridisk förälder är vet jag inte. Alltså, jag vet inte vilka rättigheter eller skyldigheter de har. I ren juridisk mening trodde jag det bara fanns vårdnadshavare.

 

Hur får ett barn fler än två juridiska föräldrar? Jo, om barnet har en biologisk mamma och en biologisk pappa (som har valt att ha kvar barnet, alltså inte adoptera bort det utan själva bli vårdnadshavare) som skiljer sig (gör slut, separerar eller vad de nu väljer att kalla det) och sedan gifter om sig blir de biologiska föräldrarnas nya partners juridiska föräldrar.

 

*

 

Kortfattat handlade Krossa kärnfamiljen om jämställdhetsanalyser ur ett ekonomiskt perspektiv, normer och juridik och så att uppmärksamma oss om att det finns de som vill ordna sina familjeliv på annat sätt än vad lagar och förordningar föreskriver.

Vi har ett sopnedkast i porten. Det har jag hört skall vara ovanligt. Särskilt i nya hus, vilket det här är. Det har varit lite problem med luckan, folk har inte kunnat stänga ordentligt. Med den konstruktionen är det inte konstigt. Mamma uppmärksammade mig om att jag gjorde fel. Då förstod jag vad anledningen till att luckan ofta står öppen är. Jag bestämde mig för att skriva en lapp med instruktioner.

 

Lappen var rosa med ett hjärta, och texten löd så här:

 

För att stänga riktigt

1. Handtag upp

2. Stäng

3. Handtag ned

 

9 ord, hur bra som helst. En annan tog ned lappen och skrev en större. Med datorskrift. Sedan minskade problemet. Det luktade bättre i porten. Ändå gick någon och öppnade fönstrena. Trots mina, och andras, arga lappar. Öppna fönster är slöseri med energi, eftersom det smiter ut värme.

 

Nu är sopnedkastet låst. Det har varit olika problem med det, nu får folk gå typ 50 meter. Någon tyckte det var jobbigt och lämnade sin påse i porten. Jaja, det är väl en vanesak. Personen hade kanske inga skor på sig och ville inte gå ut.

 

Trots plomberingen av sopnedkastet öppnas fönstrena fortfarande. Jag tänker kanske skriva ännu argare lappar (trevliga hjälpte tydligen inte). Eller kanske ett litet brev med en utförlig förklaring till varför fönstrena inte borde stå öppna. Jag vet inte. Vi får se.

 

^_^ 

Åhh åhh på lördag är det Socialistiskt forum på ABF Stockholm! Det finns sjukt mycket grejer att gå på! Det är helt gratis! Så vad tänker jag gå på då? Jag vet inte riktigt, jag fick nyss veta att det skulle vara (via Facebook, som jag gillar mer och mer).

Här finns programmet, så kan ni se själva.

 

Det finns vissa punkter som får mig att dreggla lite mer. Dem har jag listat här nedanför. Jag har inte gått igenom alla än, men första delen av dagen spenderar jag väl på några av de där punkterna antar jag. (Miku, skulle inte du skriva tenta då?)

 

Arbetarrörelsens B-lag
Kvinnorna har genom historien varit utestängda från arbetarrörelsens A-lag, istället bildade de sin egen liga och kämpade sig till drägligare arbetsvillkor med sina egna metoder. Vi tittar på vad vi kan lära oss av kvinnorsorganisering och varför det inte går att föra en klasskamp utan kvinnokamp.
Arrangör: Kvinnopolitiskt forum
Kl 10.00-10.50. Sal: Ängbyrummet 

 

Att krossa kärnfamiljen med förnuft och kraft

Ett samtal om nya familjer, som inte lever efter biologismens normer. Hur upprätthålls kärnfamiljen och hur monterar vi ner den? Vill vi det? Vad bliralternativet?
Medverkande: Jennie K. Larsson, FOFF, Emma Lennartsson, ordförande i arbetarrörelsens ekonomiska råd och Ulrika Westerlund, RFSL
Arrangör: Unga S-kvinnor Rebella
Kl 10.00-11.30. Sal: Per Albin 

 

Rödgrön kulturpolitik - Vad kan vi lära av Norge?
May Hansen, Socialistisk Venstre, berättar om det rödgröna kulturlyft man genomför i Norge. Åsa Linderborg leder ett panelsamtal på temat “Hur kan en rödgrön kulturpolitik se ut? ”
Medverkande: May Hansen och tre svenska riksdagskvinnor i kulturutskottet: Siv Holma (v), Margareta Israelsson (s) och Esabelle Dingzian (mp).
Kl 10.10-12.10. Sal: Kata 

 

Klimat och rättvisa

Utsläppen av växthusgaser måste minska dramatiskt, i Sverige såväl som i hela världen. Det finns en stor risk att om ställningens bördor främst läggs på fattiga och arbetande människor. I potten ligger fattiga länders rätt till utveckling och miljontals arbetares försörjning. Hur kan en klimat omställning ske på ett schysst och rättvist sätt? Vilken roll kan fackföreningar spela i omställningen?
Medverkande: Diskussion mellan Wiwi AnneJohansson, riksdagsledamot (v) och ledamot i Klimatberedningen, KG Westlund, ombudsman, LO-distriktet i Stockholms län, och Rikard Warlenius, Arbetarens chefredaktör och författare till Utsläpp och rättvisa (Cogito).
Samtalsledare: Rebecka Bohlin.
Arrangör: Tidningen Arbetaren
Kl 11.40-13.10. Sal: Hedén 

 

Första maj, första maj
Ett samtal om första maj i arbetarrörelsens tradition mellan historikern
Roger Johansson, Malmö högskola, och Ingvar Söderström, författare till en ny bok om första maj-firandets upprinnelse i den amerikanska arbetarkampen.
Arrangör: Arbetarnas kulturhistoriska sällskap
Kl 11.40-12.40. Sal: Östermalmsrummet 

 

Ett samhälle för alla - integrationspolitiken i verkligheten
Debatten har länge dominerats av de röststarka som talar om ägande och avdrag. Nu är det vår tur. I debattskriften “Ett samhälle för alla” för Verdandi fram röster från välfärdens bakgård och ställer skarpa förslag. Integrationsfrågorna kan inte förenklas till frågor om etnicitet eller kultur när det i själva verket handlar om orättvis fördelning.
Arrangör: Verdandiförbundet
Kl 11.40-12.40. Sal: Brännkyrkarummet 

 

Identitet, moral och sanningsanspråk
Ett samtal om vänsterns och feminismens politiska projekt.
Har dagens feministiska och vänsterprogressiva rörelser förlorat förmågan att ens föreställa sig en framtid bortom kapitalismens och könets principer? Utifrån vilka positioner kan kollektiva visioner formuleras? Med anledning av en nyutkommen antologi med texter av statsvetaren Wendy Brown som skrivit om vänsterns förlamande melankoli och genusvetenskapens brist på revolutionära horisonter diskuteras politiska former bortom den krisdiagnostik som både vänstern och feminismens behäftats med.
Medverkande: Leila Brännström, Ulrika Dahl, Sofie Tornhill (moderator)
Arrangör: Tidskriften Fronesis
Kl 12.30-14.00. Sal: Sandler 

Är ni lika seriösa som jag idag?

Det har varit mycket prat om heterosexualitet och homosexualitet här. Jag tänkte bidra med ett utdrag ur en bok jag har läst några gånger (tre från pärm till pärm till pärm, men annars brukar jag göra nedslag i den). Den heter Vad är queer? och är skriven av Fanny Ambjörnsson.

 

Hur skulle människosläktet kunna bestå om inte människor först och främst var heterosexuella, kanske man frågar sig. Svaret är att det inte krävs heterosexuella människor för att det ska födas barn. Det enda som behövs är att ett antal kvinnor ibland blir gravida. Detta kan ske på en mängd olika sätt. Framför allt krävs inte att de inblandade i fråga lever på ett visst sätt, enbart har en viss sorts sex, ingår en viss typ av förbund och därför blir  uppbackade av samhället. Heterosexualiteten är alltså inte livsnödvändig för mänsklighetens fortbestånd. Däremot är den ett av många sätt att leva och organisera sin sexualitet. (Ambjörnsson 2006:53)

 

Enligt mig är detta applicerbart på djurvärlden.

 

Att föra släktet vidare handlar inte bara om att äta och fortplanta sig. För att fortplanta sig måste en överleva, och överlevnad kräver mer än mat. Flockdjur är beroende av andra, och vissa djur använder sex för att stärka relationer. Eller för att utöva makt. För att sänka eller höja någon i hiearkin.

Att man skulle ha ytterligare en relation skulle ju inte betyda att kärleken i äktenskapet är slut. Kärleken funferar ju inte så inom andra områden. Om vi har ett barn och får ett till så älskar vi ju inte det första mindre. Det är bara att kärleken tar sig olika uttryck, resonerar hon.

 

Så säger Susanne Wigorts Yngvesson i Aftonbladets Wendela. Ämnet är tvåsamhet - kanske främst problematiken kring den.

 

Tvåsamhet är inte automatiskt dåligt - men jag skulle säga att många går in i det utan att fundera på om någon annan relationsform skulle passa dem bättre. 

Just nu tycker jag om mina grannar. Jag har bott här i 14 år och inte en enda gång har någon plingat på och frågat "Bus eller godis?". En gång kom det påskkärringar. Det var väl 10 år sedan. De fick  kalla handen. Jag tycker tiggeri är lite fräckt. Halloween-tiggeri är det ännu mer.

 

- Det kommer utklädda monster och stör när det för många är en dag för tända ljus och tankar på de som lämnat jordelivet

- Folk som plingar på är störiga. Jag öppnar sällan.

- "Bus eller godis", om de inte får godis så straffar de en. Jag har alltså inte rätt att välja om jag skall stödja denna tradition eller inte

- USA och kapitalism och grejer, håll det borta från mig!

För ett och ett halvt år sedan skrev Inti ett fint inlägg i Machos blogg. Rubriken var Lika som bär och inlägget skildrade både Britney Spears och Fredrik Reinfeldt. Jag tänker inte beskriva det närmare eftersom det inte är ett särskilt långt inlägg. Ni får läsa det själva.

Fast mest är det dagens nya frisyr

för jag har klippt mig  :D

Jag förstår inte hur folk som verkar kunna stava bra och har en bra ordförståelse, kan särskriva. Det är väl inte så jättekonstigt när det gäller personer som har skrivsvårigheter eller inte är världens bästa kompis med ord

men vissa ger i alla fall ett sken av att kunna rätt mycket

och så särskriver de!

 

Hur går det här till?

Är det svårt att förstå att shoppingrunda är en enda sak, inte först shopping och sedan en runda?

Hörs det inte när ni läser det högt? Tvätt stuga? Det låter helt fel!

 

Jag kommer troligen aldrig orka följa en blogg med många särskrivningar. Det är jättejobbigt att läsa ju!

Igår spelade jag och två kamrater Mahjong i sju timmar. Vi hann spela ett halvt spel. I ett spel är det 16 omgångar, vi hann spela 8. Ett helt spel måste ju ta en hel dag!

Mahjong är komplicerat och har jättemånga regler. Det är roligt tycker jag. Som att när en får fyrtal måste en säga "Kong" och när en är nära att vinna säger en "Jag sitter på en sten".

Östasien är bäst.

Barn, tonåring, vuxen eller tant?

 

Barn:
(x) jag älskar tv-spel
( ) min favoritglass är dajm.  Det var det när jag var liten! :D
(x) jag föredrar hårda paket.
(x) jag bor hemma hos min förälder
(x) jag tycker om tecknade filmer
(x) min favoritsylt är jordgubb Men på plättar är det blåbär som gäller!
( ) jag tycker att pussar är äckligt
(x) jag tycker att Tobbe Trollkarl är rolig Lite, måste jag erkänna
( ) jag vet inte vad "sitt still" betyder
(x) jag har ett gosedjur i sängen.

Summa: 7

Tonåring:
( ) jag svär ofta
( ) jag festar minst en gång i månaden
( ) jag tycker det är coolt att bli full
(/) jag har finnar Inte just nu kanske
(x) jag ogillar barn.
(x) jag önskar mig pengar i födelsedagspresent
( ) jag har en kondomsamling
( ) jag kan inte vistas ute utan smink
( ) jag ogillar ansvar.
( ) jag sover helst längre än till kl 11 på morgonen 

Summa: 2,5

Vuxen:

( ) jag vill ha/har barn
( ) jag tittar alltid på Aktuellt
(x) jag önskar mig saker till hemmet
( ) jag vaknar kl 8-9 utan väckarklocka
(x) jag tycker om äggula Om det finns vita till >_> 
( ) jag är gift
( ) det bästa med julafton är att släkten samlas
(x) jag tittar alltid på Melodifestivalen
(x) när jag lyssnar på radio så hör jag på P4 Jag lyssnar just nu faktiskt
( ) jag storhandlar

Summa: 4

Tant:

(x) jag tycker om att lösa korsord.
( ) jag har gråa hårstrån
( ) jag har mycket rynkor
( ) jag lagar mat varje dag
( ) jag bjuder bara hem folk om det är riktigt städat hemma hos mig
( ) det första jag kollar efter i tidningen är dödsannonserna
(x) jag förstår mig inte på dagens ungdomar. LOL  :D
( ) jag har barnbarn
( ) jag blir gladast av mjuka paket.
(/) jag tycker om kokta grönsaker Jag har börjat vänja mig, för jag skall lära mig!

Summa: 2,5

Barn: 7
Tonåring: 2,5
Vuxen: 4
Tant:2,5

 

Jag är ett barn  :D

Det ser inte så bra ut för mig på tantfronten. Min plan är ju att jag skall vara ungdom riktigt länge och sedan hoppa direkt till tant. Aldrig vara vuxen. Tant skall jag bli tidigt, har jag tänkt. Typ vid 40-50. Jag har tid på mig att lära mig bete mig som en tant.

"Ja, fast jag tror inte på kön"

 

Jag minns när en kurskamrat sade så till mig. Jag hajjade till. Kan en uttrycka sig så? Vad betyder det att inte tro på kön? Att inte tro att det finns? Vad betyder "finns"? I en fysisk bemärkelse eller något mer abstrakt? Skulle jag uttrycka mig så? Tror jag på kön?

 

Jag tror att det finns en upplevelse av kön och könsskillnader. Jag tror att det är där kärnan till allt som har med kön att göra ligger - i våra upplevelser. Det är det som är problemet - upplevelser är subjektiva.

Enligt statistik är fler kvinnor än män otrogna. Inte enligt all statistik, det beror ju på när och var den är tagen t.ex. Jag hittade en artikel från 2005 där kvinnor nyss hade gått om männen

men det är inte det viktiga här. Hur statistiken ser ut och är utförd alltså. Det får den som vill gå in närmare på i ett eget inlägg eller kanske ett projektarbete. Be my guest! Kanske göra egna undersökningar för att se hur det blir helt rätt.

 

Hur som helst

vi utgår från att kvinnor är otrogna oftare än män.

Hur går det till?

 

Var så goda, jag lämnar kommentarfältet öppet!

Er idol Linn Heed (sexrådgivare) vet ingenting.

 

Till exempel vet Heed inte vad asexualitet är.

 

Läs mer här.

 

Olle är mer än välkommen på våra träffar!

Hur skall du veta vad du skall äta? Vilken dryck skall du välja? Vilken lasagne är bäst?

 

"Den här innehåller inga kalorier"

Varning! Utgå inte från vad produkten inte innehåller! Kolla istället vad som faktiskt finns i den. Det finns mycket konstigt som tillsätts i vår mat, särskilt i sådant som har en skylt om att det saknar något. 

 

Eller, det kan faktiskt vara bra att titta på vad en produkt inte innehåller, men inte först.

 

1. Titta på vad produkten innehåller.

2. Titta på vad den inte innehåller

 

Det går att gå efter smak också, men det mesta går att lära sig att tycka om (eller tvärt om: att tycka illa om) så det är rätt onödigt.

Enligt en artikel i QX  kan FRA-lagen vara ett hot mot HBT-aktivister.

 

Bara igår fick jag mail från HBT-aktivister som lever i diktaturländer, säger Sören Juvas till QX.se. Jag är ärligt osäker på om jag skall svara dem eftersom HBT-aktivism i dessa länder kan uppfattas som terrorism.

Läs hela artikeln här

 

Förresten finns det bilder från senaste FRA-demonstrationen här.

Hehe, Spoofer is back. Kolla NothingHills senaste inlägg, för domedagen är nära.

Nanna Johansson, en av mina favoritkonstnärer, har ritat åtta olika antifeminister.

 

Klicka här för att se dem.

 

Många av dem har jag stött på några gånger.

Ni vet hur folk ofta menar bögar när de säger "HBT"?

 

Qruiser heter ett nätcommunity jag hänger på. Det har sitt ursprung i en tidning, QX. Först och främst riktar sig tidningen till bögar. Den säger det inte, men det gör kritikerna.

 

Qruisers egna policy definierar Qruiser så här:

 

Qruiser är en mötesplats för oss som är bögar, flator, bisexuella, transpersoner och queer. Och självklart för våra vänner. Alla, oavsett sexuell identitet, är välkomna på Qruiser om de fullt ut accepterar att Qruiser främst är till för HBT- (Homo, Bi, Trans) och queerpersoner.

 

68% av användarna är män, 37% är homosexuella. Så om vi skall tala statistik så har ju bögarna övertaget, men jag skulle säga att Qruiser är mer mångkulturellt än QX. Eftersom det är användarna som skriver, så blir det mer variation. Det är inte jättekonstigt att Qruiser starkt förknippas med homosexuella och bisexuella, därefter transpersoner (transvistiter före transexuella kanske?) och sedan... ja, det andra.

 

Jonas Leksell har nu bestämt att HBT betyder asexuell. Det kan vi se i länklistan.

Jag har tidigare smygit in saker i biblioteksböcker och lämnat post-it-lappar på tunnelbanan, och rätt nyligen bestämde jag mig för att ta steget ut på gatan.

Jag installerade två konstverk på Odenplans tunnelbaneperrong (ja, det räknar vi som gata) och ett tredje på Upplandsgatan.

 

Gå in i Mikus album i Konstklubben för att se bilder på verken  :D 

 

Alltså, albumet finns här.