Alltså, jag blir snart helt galen på att gå här hemma och inte kunna göra nåt vettigt! Inte kan jag sticka, kan inte ens hålla i ett par stickor. Jag kan laga mat om det inte kräver nåt mer än att värma den och jag älskar ju att laga "riktig" mat. Jag kan läsa, men att hålla upp de tegelatenar jag gillar att läsa är inte lätt med en hand (se tidigare blogginlägg om orsaken till detta!), det går en stund. Jag har förökt att brodera lite, men vänsterhanden orkar inte med för länge, och om tråden trasslar in sig eller nåt annat så är det kört. O titta på TV - sånt skräp som visas på dagarna, jösses!

Om bara gipset vore lite mindre så jag kunde knäppa nån jacka omkring mig, så kunde jag ta korta promenader ute. Men än går det inte. På torsdag ska jag till ortopeden och jag hoppas innerligt att armen börjat läka så jag kan få ett smidigare förband.

Då kanske jag kunde sova bättre också, nu vaknar jag en fyra-fem gånger per natt pga att armen värker eller för att jag ligger illa med armen. Det känn som att gipset börjar bli "för stort" och det tror jag tyder på att svullnaden gått ner. Visst, jättebra, men så länge det stora gipset är kvar känns det som armen åker runt i det på natten, någon gång har jag vaknat av att det hänger halvägs ner på armen. Armen är då nästan rak, det känns som gipset ska åka av och det trycker o gör ont. Guuuuuuuuuud så skönt det ska bli på torsdag. Håll alla tummar för att det inte blir något krångel!