På uppmaning av Veralinda kommer här en lista över mina böcker som har betytt mycket.

Jag lärde mig läsa innan jag började skolan och plöjde igenom hur mycket böcker som helst redan när jag var liten. Men första boken som jag minns att jag läste om flera gånger, det är en samlingsvolym med Astrid Lindgrens böcker, Sagorna heter den.  Jag älskade den boken och har tillbringat enormt många timmar med näsan nedtryckt i den.  Men så slängde jag den vidare till mina småsyskon. Hade inte sett den på jättemånga år och blev glatt överraskad när mina barn fick den av sin morfar för några månader sen. Den är skapligt kantstött, men tål nog att läsas några gånger till. Jag blev oerhört nostalgisk när jag fick den i min hand. Som att träffa sin första kärlek igen ;-)

Scenens barn är nästa bok som har kommit att betyda mycket. Den är skriven av Rumer Godden och jag har inte en susning om hur jag fick boken i min ägo. Men den fanns där i uppåt en tjugo år. Tills jag gav bort den för någon vecka sen när jag totaltömde bokförrådet och dumpade säckvis med böcker hos min äldre syster. Jag får nästan lite ont i magen när jag tänker på alla fina böcker som aldrig mer kommer få en chans att stå i mina hyllor. Men det är priset man får betala när man bor ihop med en bokhatare. Boken handlar i alla fall om ett syskonpar som vill dansa balett efter helt olika förutsättningar, då föräldrarna helt stöttar systern, och betalar dyra danslektioner åt henne, men brodern vägras detsamma. Han ska överhuvudtaget inte dansa. Han ska spela fotboll. För det är vad killar gör. Ja, inte så svårt att gissa hur den slutar, men herregud, så många gånger som jag har läst den boken. Den är underbar.

När jag blev med barn första gången var mammaböckerna mina bästa kompisar. Jag har alla såna utlånade nu så jag är inte säker på varken författare eller titlar, men den där tegelstensfeta boken som de flesta får i sin ägo när de är gravida, tror att den nog heter rätt å slätt ”Gravid” men jag är inte säker, den var det framförallt. Vi hade inte bredband då så jag använde mig inte av Internet så mycket, sen när tvåan kom så lästes den i, men långt ifrån så frekvent som med ettan.

Och nu, den bok som betyder mest för mig nu är såklart min egen nysläppta roman vita sandaler. Jag började skriva på den redan år 2000. Då var det rena minnesanteckingar. Sen läste jag en tvåårig skrivarkurs på folkhögskolenivå och den var mitt stora projekt då. Att den inte blivit färdig förrän nu är för att jag barra skriver i perioder. Speciellt under småbarnstiden har det varit tröga skrivartider. Boken är omskriven jag vet inte hur många gånger, men nu beslöt jag mig för att jag har pillat färdigt, jag orkar inte ändra den fler gånger. Nu är den inte någon självbiografi rakt igenom längre, för så intressant liv tycker jag inte att jag har. Men jag är nöjd med den, jättenöjd. Det är tråkigt bara att jag inte fått ut den hos ett stort förlag, utan bara har den till försäljning på www.vulkan.se. Kanske skulle jag lyckas om jag försökte mer, men den hemska väntan på förlagens svar är vidrig, och jag tänker inte utsätta mig för det mer. Inte med den här boken. Kanske med nästa. Vem vet.