Det gick väldigt bra på arbetsförmedlingen igår. Min handläggare var helt lyrisk över att träffa mig igen, och att jag personligen bett om att få komma till henne. Jag drog först storyn om vad som egentligen hade hänt på gamla jobbet, och vi satt bara och garvade. Hon är så jävla skön. Och sen när vi bubblat av oss lite, ja hon pratade ganska mycket om konstigheter på arbetsförmedlingen också, så skulle vi låtsas vara lite seriösa. Men hon blev helt förbluffad när jag slängde fram min lista över alla skrivjobb jag sökt, där jag skrivit ner alla svar jag fått, och vad de innebar. Sen slängde jag upp boken på skrivbordet och hon bara satt och gapade, superimponerad över att jag som småbarnsförälder har hittat tiden till att skriva. Och därför förstod hon också att det verkligen var det jag ville hålla på med. Och ger mig tiden till att söka såna jobb. För att jag inte skulle få en massa jobbsökarkrav under tiden tog hon bort mig på flera ställen i deras system, så nu står jag bara kvar som sökande till industrijobb, vilka ju inte är så överdrivet många på sommaren. Hon sa att jag måste ringa till någon kundtjänst två gånger, en gång i juli och en gång i augusti, för att säga hur det går för mig i mitt sökande, det är visst några nya regler, men henne ska jag inte träffa förrän i slutet av september! Hon tyckte att vi skulle få ha semester ifred. Och har jag inte hittat några skrivjobb innan hösten så ska vi börja kolla efter lite andra lösningar. Men shit, det var ju precis det här jag ville ha. Och jag är så lättad, och superglad. Nu älskar jag den här sommaren om möjligt ännu mer!