Idag var en såndär dag som jag flera gånger bara ville dra täcket över huvudet och försvinna från världen ett bra jävla tag.

När jag lämnat ungarna på dagis och återvänt till min ensamhet i huset så kom känslorna från igår ramlandes över mig igen. Jag är verkligen orolig, men hoppas kunna släppa tankarna snart. Jättesnart. Man kan ju inte gå omkring och må dåligt över något som inte ens har hänt, och kanske aldrig kommer att hända. Jag vet ju det. Men det är svårt att låta bli.

Lite senare gick jag in på vulkan för att se om jag sålt några fler böcker, och såg att ännu en person, någon Marie, hade recenserat min roman. Och det var ingen rolig läsning. Det är min första sågning. Och den ligger där helt öppet framför folk som ska beställa. Jättehård var den inte, för jag fick ändå tre stjärnor av fem möjliga. Men den gick att tolka som att den var helt sjukt odramatisk, hade ett dåligt slut och dåligt språk.

Tänkte inte klistra in den, men jag gör det ändå, så här står det;

Jag tycker att boken är helt okej. Men jag hade trott att den kanske skulle vara mer spännande än vad den var. Dock var den mycket gripande och höll mig vaken till två på natten, var svår att lägga ner. Jag tyckte inte att slutet var jättebra, även om jag har förståelse för att det var en sann händelse. Som historia är den bra, men språket i den hade kunnat vara mer målande och fängslande. Den får tre stjärnor av mig :D

Det känns hårt. Och då blir jag så förbannad på mig själv, för vad fan liksom? Ska jag må dåligt över det där? Hur kommer jag då inte må när riktiga media/pressen sågar mig till fotknölarna?

Hur som helst, så har jag en recension på väg och jag är pirrig som fan. Har varit i kontakt med en stor kvinnotidning idag, som gladeligen skulle ta emot min roman och skriva om den. Nu har jag ju precis lagt ut en ny version av boken och inte ens beställt hem några böcker än, så det tar ju några veckor innan tidningsredaktionen får mitt paket, men sen, nån gång :-) Det känns helt galet overkligt. Hoppas bara att de gillar den, annars kommer jag väl bli tvungen att gå under jord ett bra tag.

Men nu, Grey´s på teven, häppåre!