För en halvtimme sen ringde en tjej från ett företag där jag sökt jobb. Det är en butik som ska öppna i stan nästa månad, och jag trodde det var kört för länge sen när jag inte hört av dem. Det här är ett av de få av alla jobb som jag sökt som jag faktiskt vill ha. Tidigare har jag vägrat att ens söka butiksjobb just för att jag absolut inte vill jobba helger. Men den här butiken kommer bara ha öppet på vardagar. Det är sugit att man, om jag nu får det, måste sluta så sent som sex varje dag, just för barnens skull, och när jag är van att sluta vid fyra efter alla industrijobb. Men samtidigt kanske jag kan funka bättre som människa när jag inte behöver gå upp fem på morgonen. För jag är absolut inte en morgonmänniska och det har tärt något fruktansvärt på mitt psyke. Det ihop med alla tunga lyft och tråkiga arbetsuppgifter.

Problemet här är bara att jag ska på intervju hos dem imorgon eftermiddag, fick jag veta. Eller, det är inte det som är själva problemet, för jag brukar kirra det svinenkelt bara jag får komma iväg sådär och träffa en chef mellan fyra ögon. Det är väldigt sällsynt att jag inte får ett jobb när jag väl kommit så långt att jobben jag sökt har kontaktat mig. Jag är ju rätt å slätt ganska underbar ;-) Men nu är det en gruppintervju. Jag vet inte alls hur många vi är, men om jag ska sitta i ett rum och slåss om en enda plats (det är verkligen bara en enda plats kvar att fylla) med en massa andra människor som troligtvis har fan så mycket mer butiksvana än vad jag har, så kommer jag krypa ihop som en jävla mussla. Jag hatar att prata i grupp när jag inte har kött på benen. Hatar. Och jag känner på mig att det kommer gå åt helvete, vilket gör mig förbannad. För jag vill ju ha det här jobbet!

Och.. shit, vad ska jag ha på mig?