Idag togs beslutet, alla papper blev skrivna. Jag är en fri kvinna på egna ben nu! *tjoar*

För att inte kunna hamna i nya problem vill jag fortfarande inte berätta några detaljer i situationen, men idag skrev jag på papper i ett möte mellan mig, facket och ledningen. Enligt samma papper är jag nu uppsagd på grund av arbetsbrist, vilket är den numera officiella förklaringen. Jag fick gå med omedelbar verkan, med full betalning uppsägningstiden ut, utan att behöva betala tillbaka de fyra veckors semester jag lånade förra sommaren (vilket kvittades bort då jag skrev på papper där jag lovade att inte komma tillbaka till företaget, haha) och med bara fem kommande karensdagar innan eventuell stämpling.

Jag är så fruktansvärd nöjd och känner bara för att hjula omkring på gräsmattan! Nu fick vi tyvärr inte igenom biten med skadeståndet, men jag har äntligen tagit mig ifrån det där stället utan att rasera totalt ekonomiskt genom en lång karensperiod.

Nu ska jag ta itu med sånt som jag verkligen vill göra. De där jobben jag varit för feg för att söka innan för att jag inte haft tillräcklig tro på mig själv? Herrejävlar, nu kommer jag! Nu ska jag ta dem! I alla fall något av dem! Vilket som helst som tillräckligt stimulerar min skrivklåda.

Och fatta hur många dagar jag kan tillbringa i SOLEN? Första sommaren på evigheter som jag kanske kan våga vara ute i kort kjol, för att jag inte är årets mest fisbleka människa?

Det känns som att en så jävla jättestor sten - eller snarare ett berg - har lättat från mina axlar. Jag har vantrivts så länge på jobbet, och känslan när jag tidigare idag slet av mig jobbkläderna för sista gången? Oh my. Lovely.