Jag skickade ett mejl till kulturredaktören och frågade var artikeln blev av, vad som hade hänt och om den skulle finnas med i morgondagens tidning istället. Jag blev helt kall i kroppen när jag läste första raden i hans svar "Nej du ville ju ha så mycket ändringar, så jag slopade artikeln..."  Fast nästa mening skrev han att han bara skojade, att han skulle haft tre sidor att tillgå, men tidningen tog bort en av dem. Han tyckte min artikel behövde större uttrymme, och den kommer publiceras på lördag istället.

Lördag. Lördag är ju fan bästa dagen. Då läser alla tidningen mycket mer noga över sin sega frukost. När de inte behöver kasta sig iväg på jobb. Bra skit.

Nu vet jag. Men jag är inte mindre nervös för det. Han sa ingenting om att jag skulle få läsa den nya versionen av artikeln, och jag vill inte vara mer besvärlig och fråga om jag får se i förväg. Jag är en mes. Men förhoppningsvis blir jag snygg as hell på bilderna där jag står helt lamt med mitt paraply och min bok.

Så, två dagar kvar. Eller en och en halv.

Jag önskade jag hade fler att tjata på om att köpa boken bara. Jag skulle verkligen vilja ligga på topplistan (igen) när artikeln publiceras, så den ligger synlig på förstasidan. Sökfunktionen krånglar ju så mycket, så många struntar nog i det när det inte funkar på första försöket. Men de jag känner som fortfarande inte har köpt boken, men som vill, har inte möjlighet just nu. Synd.

Och jag tänkte på en sak förut.. tänk om den här artikeln inte ger ett skit? Vad ledsen jag kommer bli då. Då måste ni fina tjejer sparka mig i röven så tarmarna studsar upp inifrån och drar upp mina läppar igen (och jag snackar läpparna i nyllet nu). Lova?