Då jag berättade för de andra deltagarna om min upplevelse på meditationen igår skrattades det mycket ( jag är ta mig fan rätt lustig har jag förstått! ) och jag berättade något som jag glömt skriva här.
För varje man jag förlät så small det i ryggen på mig.
Ni vet som om man spänt ett gummiband rätt hårt och sen släpper.
Det var knutar i mig som gick upp - det var en otroligt häftig och framförallt påtagligt fysisk upplevelse...

Jag sa iallafall:
-Så nu ska jag på date!
Mediumet log och sa:
-Gör det! Det kommer att gå bra!

Och vid närmare eftertanke så passar den här mannen rätt bra in på beskrivningen av ”mannen i mitt liv” som hon gav mig på konsultationen i somras...

Nå!
Det var ju nu inte alls vad jag skulle skriva om..

Jag skulle bara skriva att det är en underbar känsla att vara hel!
Och betänka att jag har över mitt halva liv kvar att vara det.
Och det firade jag med att tända en massa rökelse ( för att bränna ut den sista skiten ur mitt hem, som människa ”smular” man liksom )
Och sedan har katten och jag kört Frank Sinatra på högsta nivå!

*god damn*

Tack!
Tack!
Tack!

Min bror förresten, vi är lika han och jag.
Och han heter Sam!