När jag stod och väntade på spårvagnen för att ta mig till jobbet i morse kom en kvinna till hållplatsen med en mobil vid örat och raska steg.

Väl framme tar hon i ordentligt och gapar och skriker i mobilen:

-Din jävla idiot, jag sa ju att du skulle hämta mig! Jag behövde ju handla på ICA!

-Fan att du aldrig lyssnar på vad jag säger!

-Nu får jag ju stå här och gräla med dig så att alla stirrar på mig!

För det gjorde vi andra...

Om inte annat så var det lite svårt att ignorera...

Men jag tänkte på det här med mobiler.

Visst är det bra att man kan bli nådd då man behöver men vad hände med privatlivet?

Inte nog med att folk grälar, folk sitter ju nästan alltid med sin mobil i örat och berättar saker vitt och brett utan att ha en tanke på att alla andra hör vad som sägs.

Vet egentligen inte om det är så bra.

För att inte tala om folk som står och pratar i telefonen  i kassan på affären eller på restauranger.

Det är ju faktiskt en aning ohyffsat.

Bara en tanke.

Jag blev nämnligen generad å grälande kvinnans vägnar...