Jag tycker det är en utmärkt idé att förmoda att man är oemotståndlig. Likaså - med tanke på ditt förra blogginlägg - tror jag att du ska förmoda att ditt liv är perfekt precis som det är. Lita på universum och förutsätt att du är på precis rätt plats i livet just nu. Det är så enkelt att bli missnöjd och streta emot, men det tar så mycket energi att oftast allting blir fel. Följ med livet och njut istället, det är mycket enklare att upptäcka allt som man vill ha när det kommer i ens väg om man samarbetar med livet. Ingenting nytt kan komma in i ens liv om man inte är tacksam för det man redan har.

Åh, vad tycker du? Jag tyckte den var lite... barnslig :) Men jag gillade just den kommentaren!

Hehe, läser den boken just nu. Ska kanske implementera den devisen i mitt liv... ;D