Jag har fått tid nu.
Fått en tid till sterilisering.
Nej, jag vill inte ha fler barn. Jag älskar verkligen kids & de är helt underbara.. men
Min kropp klarar det inte. Jag klarar det inte psykologiskt heller att inte få egen tid..
Det skulle inte vara bra för ett barn att komma till världen hos mig då jag inte skulle kunna uppfylla alla dess behov.
Jag har tre härliga skimrande diamanter & jag är nöjd med dem. Jag är stolt över dem så,,,,Ja.. så jag spricker ibland.

Jag vill kunna finnas där en dag då mina barn får barn osv.. vara en farmor eller mormor som har tid & ork att mysa busa & leka eller bara lyssna.
Som mamma har jag gjort mitt.

Ändå känns det som ett mycket stort beslut och jag känner att jag är inne i en sådan intensiv period i mitt liv så jag vet inte om det är så lämpligt att göra detta ingrepp, även om jag vet att jag inte vill ha fler barn.
Som tur är blir man inte gravid av att tänka på att man kan bli det *S* så som mitt liv ser ut nu är det i alla fall ingen fara.
En sak i taget.. jag tror jag måste kanske ringa sjukan & skjuta på det...nästa vecka är för tidigt.

Har någon här erfarenhet? Har någon steriliserat sig?
Vill någon dela med sig?