Jodå...har stött på en del känt folk även på senare tid. Den senaste i raden igår på Hemköp.

Sen har jag jagat solen och det är jag nog inte ensam om.

Hoppas ni alla haft en härlig midsommarhelg 

Tja hon är ju inte särskilt lång och sådär bland alla andra märks hon knappt. Och enda anledningen till att jag såg henne var att jag höll på att ramla över henne. Det var Anitra Steen

Man skulle kunna tro att jag springer i famnen på alla jag ser.... och vem vet  kanske är det precis så det är.

Så blev det idag på lunchen. Hon var så bekant men inte tusan kunde jag komma på vad hon hette. Och sen blev jag osäker på om det var hon eller bara någon som var extremt lik henne....

Ni vet hon... miljöpartisten Yvonne Rwanda eller nåt....

Äsch...det kanske inte ens var hon.

Var tusan är Peter Örn när man behöver honom som bäst?

Ja... jag skulle faktiskt behöva bli av med en massa kilon. Men det är så förbaskat svårt. Det händer saker hela tiden som liksom får de goda föresatserna att flyga all världens väg.

Den här veckan stökar det till sig med en middag borta, en fest och en kväll som jag inte kommer att äta hemma då jag har aktiviteter ute på stan. Jag menar hur lätt är det då?

Sen nästa vecka är det Smaka på Stockholm och dit ska vi gå minst en gång (förmodligen två) och sen är det fest på helgen.

Hur ska man få detta att gå ihop? Snälla...alla tips är välkomna! 

Är det ett ålderstecken när man tycker det är mysigt att mata gråsparvarna i trädgården?

Min man tycker det. 

Söndag

Sol

Sovmorgon

Syrendoft

Starkt kaffe

Solstol

Idag inne i Gallerian mitt i Stockholm demonstrerades Marlboros parfym. Och se...var det inte lite kändisspan där...tja i alla fall nästan. För en av de som demonstrerade parfymen var den blonda killen som är hallåa i TV4. Och trots att han stod där på dan så var han i TV på kvällen.

Parfymen luktade dock inget gott alls. Den luktade faktiskt illa.... 

Solen skiner och det ser ut att bli en härlig dag. Snart ska jag bege mig in i duschen för att fixa iordning innan jag tar en tur i City med man och barn. Lunch ute och kanske lite shopping.

Ikväll stundar Melodifestivalen, gott vin och glada skratt.

Tja det kunde verkligen vara sämre. 

När det mest intressanta man har att berätta om är att man åt hämtpizza till middag och att man efter det besökt toaletten tja... då är det rätt ointressant.

Men annars är  det bra

Tja...med att lägga ut menar jag inte de där extrakilona utan att lägga ut pengar för någon annan.

Väninnan ringde just och berättade en historia som jag av olika skäl inte kan berätta här. Det hela handlade dock om att hon erbjudit sig att handla när hon ändå gick iväg och att någon tackat ja men inte haft kontanter. Och när väninnan inte kunde lägga ut så blev personen sur och tog helt enkelt för givet att väninnan skulle lägga ut trots att hon inte skulle få pengarna förrän nästa vecka.

Sånt är inte  ok

Och ... Kändisspan x 3? Jag har väl svårt för att räkna för nog blir Josefin Nilsson och systern 2 span och Helena Bergström och Colin Nutley ytterligare två och sen Tomas Hanzon ytterligare en och sen glömde jag nästan att jag idag nästan ramlade in i famnen på Peter Örn igen.

Kanske spanar han in mig?

Ut genom dörrarna på Sturegallerian kom en kvinna iförd hårfrisörskecape, stora solglasögon och massor av folie i håret. Uppenbarligen var rökbegäret för starkt och personen satte sig på en bänk och formligen slukade cigaretter ihärdigt pratandes i telefonen. Efter en stund dök hårfrisörskan upp och hämtade den mystiska damen. Och tänk - om det inte varit för solglasögonen så hade kvinnan nog bara passerat utan större uppmärksamhet.

En stund senare står återigen kvinnan utanför Sturegallerian - nu utan solglasögon men med vått hår och hårfrisörskecapen på. Jag kan ärligt säga att jag nog inte hade brytt mig om det inte varit för de där solglasögonen första gången. Och nog var det väl hon.... eller inte... hon såg klart sliten ut men visst var det väl hon i alla fall?

Det var hennes syster som fick mig att förstå att jag var rätt ute - för kvinnan med blött hår var Josefin Nilsson men det var systern från Ainbusk som jag kände igen. Och troligen var det systerdottern med barn som Josefin gullade med. Men Josefin var det svårt att se att det var. 

Men för er som nu läst detta - hon blonderade slingor och håret blev snyggt men hon borde sluta röka och hon såg faktiskt inte särskilt pigg ut.

En stund efter Tomas Hanson hade passerat kom Helena Bergström gåendes förbi. Helt osminkad gick hon och höll sonen i handen.

10 meter bakom kom Colin djupt involverad i något samtal med dottern. (Dottern är för övrigt väldigt söt) Och Colin var nog också osminkad....

Det är ju varje dag man sitter på Grodan och spanar in kändisar. Idag satt jag där med en väninna och egentligen var vi där av helt andra skäl än att kändisspana.... men ... ibland blir det ju som det blir.

Tomas Hanzon med familj marscherade raskt in på Sturegallerian. Familjen först och han sist. Det var nästan så vi missade honom. Ni vet den där snygga Tomas som var gift (?) med Lena Endre en gång.  

Så fick jag en stund över i väntan på ett tåg. Det är alltid lika spännande att studera folk och så här på en tågstation kan ju det mesta hända.

Ur människomassan sliter sig en ung kvinna loss och springer några steg mot en man med en uppfälld bärbar dator i famnen.

-"Är det  du som är Jakob?" frågar hon, till synes helt orädd.

-"Nej", svarar han. "Men jag letar också efter någon"

Och jag ser hur den unga kvinnan ställer sig lite i skymundan i ett hörn och jag ser hur mannen med datorn går varv efter varv kring den stora ringen. Jag är nästan på vippen att ropa "JAKOB" högt och tydligt för att se om han finns där. Funderar också på möjligheten att be någon ropa ut det i högtalarna. För jag vill ju gärna se den unga kvinnan få träffa den där Jakob.

Och precis strax innan jag ska gå ser jag återigen den unga kvinna bana sin väg genom folkmassan. Och hon hittar sin Jakob och de kramar varandra och vandrar iväg ut från centralen. Mannen med datorn försvann och jag vet inte om han hittade den han sökte. Jag hoppas det.... 

På lunchen kom jag utlullande ur en affär (utan att ha hittat en endaste liten sak att köpa) - jag svänger ut genom entredörren och faller nästan i armarna på en lång, ståtlig man. Och när ögonen lyckats vandra hela vägen upp till ansiktet upptäckte jag att det var Peter Örn (tidigare ordförande i Sveriges Radio).

Han är väldigt  lång och ser betydligt bättre ut i verkligheten. Och hade jag bara varit lite snabbare i tanken hade jag ju kunnat svimma i famnen på honom eller nåt.

Jag vill anmäla en stöld. Någon snodde sommarvärmen natten mellan söndag och måndag.

Dessvärre finns inga spår efter förövaren/förövarna. Skulle ni hitta sommarvärmen någonstans vänligen kontakta närmaste polisstation.

På Drottninggatan vid lunchtid klädd i ljusgul outfit och stora solglasögon kom Katrine Kielos. Jag ser henne då och då och slås alltid av hennes något märkliga gångstil.... Lite grand som om hon inte sätter ner hälarna utan liksom bara går på tårna och ändå inte. Inte trippande utan mer tågåendes - lite struttigt så där.

Söt är hon och på något sätt blir hennes gång rätt gullig också. 

Det sägs ju att man av barn och fulla får höra sanningen. Tror nog jag kan lägga till en kategori till det där.... barn, fulla och lätt dementa.

Min älskade, något kurviga väninna ringde mig för en stund sedan. Hon berättade om ett möte med den lätt dementa grannkvinnan. De stötte ihop när väninnan kom tillbaka från en promenad. Då det var ett tag sedan de sågs stannade väninnan snällt upp när den äldre damen började prata. Och precis när de är på väg att gå åt varsitt håll går den gamla damen fram till väninnan och klappar henne på magen.

-"Så du lider också av svullen mage?"

Väninnan blev mållös men fann snart orden

-"Nej, jag har bara gått upp i vikt"

-"Jaså", sa grannkvinnan som om hon inte trodde på det, "jag lider av svullen mage och det tror jag du också gör"

Sol, värme och en Piggelin.

Vet inte när jag sist åt en sådan men tänk....smaken är exakt  densamma som jag minns den.

Idag tvättar jag ... hur kul är det?

Och är det något jag skulle kunna tänka mig att leja bort så är det just tvätten. Men inte till någon tvättfirma utan till någon som kom och tog hand om eländet en gång i veckan, som stryker och viker ihop och lämnar tillbaka när allt är klart.

Så skönt det vore.

Inga kändisar som lurar i buskarna för att spana in vad jag gör i min trädgård så här på morgonen. jag har minsann krupit omkring på alla fyra och spanat ut genom fönstren. Jag menar... hämnden är ju ljuv och om jag kändisspanat kanske någon förbigången kändis ska ge igen.

Nej jag kan nog lugnt ge mig ut i gröngräset och njuta solens strålar. Imorgon är det ny arbetsdag, sämre väder och kanske nya span.