och saknad.

Det är stort. Dagen har varit tyngre än vanligt.

Var till morfar och fikade! Där satt vi och pratade om "mommo"...

Det var tungt idag att prata om allt.

Kanske jag är mer känslig än vanligt men idag är allt svart igen.

Då jag kom hem hittade jag en massa kort som "mommo" gav mig vid födelsedagen, då kom en klump!

Jag kände att jag behövde spy.... Den har inte försvunnit än!

Kanske det blir lättare då jag får gå till jobbet och tänka på annat... Men just nu lockar inget!

På bilden som jag fann i mitt kort stod det: Tillsammans i 60 år!

Tänk vad länge dom hade varit gifta! Och då skall man räkna till dom år dom var tillsammans innan det!

Länge...

Som morfar sa idag; om vi hade grälat och inte kommit överens kanske allt hade varit annorlunda, men då vi älskade varann varje dag... Det är det som gör att man tänker på henne hela tiden!

Det gjorde ont att höra det, samtidigt som det var skönt att veta att dom har älskat varann!

För det är ju så vi minns dem, hand i hand, på bänken vid villan!

Jag hoppas att jag i deras ålder älskar min man lika mycket....

Mommo vi saknar dig!