Större delen av dagen igår var fullt av gnäll, tjat och pikar (och en del fula ord).

Jag tycker personligen, även om man är arg så behöver man inte använda sig av orden som börjar på fi..., ku.. osv.

Brist på ordförråd kanske, eller vad vet jag?.

Just nu är jag inte i mitt eget hem för där skulle detta aldrig hända...

"På min gata i staan" där är allt frid och fröjd och lugn och ro (utan att överdriva på någon punkt).

Där råder inte en massa gnäll, gnäll och åter gnäll.

Är det något som inte skulle passa hemma hos mig så talar man om det och reder ut det.

Inte en massa irritationer som funnits i månader och en massa snack "bakom ryggen".

Jag förstår inte de människor som kan bo ihop och bara gnälla och klaga!.

Hur kul är det och framför allt hur mår man?.

Det är inte nödvändigt att finna sig i skiten om man inte mår bra anser jag.

Vi lever ju, så vit jag vet bara en gång så varför då bara fortsätta i en situation som man inte trivs i?.

Jag ser och vet situationer som upprepas gång på gång och aldrig blir till det bättre.

Anleningen att jag vet vad jag talar om är för att jag själv har levt i det och bestämt mig för att,det där ska inte ingå i mitt liv i alla fall!!!

Nu må det vara jag som klagar men det är svårt att vara glad och positiv innanför väggar som dessa.

Visst, jag har ett val.

Jag kan ta mina grejer och dra.

Fast idag sa jag rett ut "här skulle jag aldrig vilja bo".

Efter det lugnade det ner sig radikalt.

Vilka är dessa människor?.

Jag känner dem så väl men endå inte.

Hur kan jag vara en en del av "helheten" när ni (dom) känns som Venus och jag som Mars?.

Jag kan inte bigripa hur det kan skilja sig så otroligt mycket emellan oss.

Ni är en stor del av mitt liv men känns endå så långt borta.

Både mentalt och i ert sätt att hantera situationen.

Tur att jag kan vara min egen och hitta vägen framåt för ni är ute och fumlar nånstans bland rötterna i skogen.

Långt långt bort.

Vi talar inte ens samma språk längre även om vi en gång gjorde det.

Jag kommer nog aldrig att förstå, fast det klart... vem skulle vilja göra det.. egentligen?....