Man slutar sova på mage när kroppen känner att det är dags. Jag gjorde det tydligen automatiskt när magen blev lite större (v. 22+3 nu) och från att ALLTID BARA sovit på mage sover jag på sidorna nu, halvt på mage... om du hajjar hur jag menar. Kudde mellan benen är bara för jävla skönt ska du veta. Billiga på ikea om man inte har extrakuddar hemma. Så sov du på mage, sparkar babyn Supermycket så kan du nog dock tolka det som att den inte gillar magsovandet, men inte att det skulle klämmas på nåt sätt.

Tja, jag låg mycket på mage för att känna sparkarna ;-) Föresten gissar jag att er bebis kommer den 4 september så bebisen delar födelsedag med min dotter!

Alla reagerar ju självklart olika... Men jag kan ju tala om att jag inte kunde sova liggandes på mage redan i vecka 7. Bara för att det kändes konstigt/lustigt liksom. Dessutom så kunde jag känna av att jag var gravid redan innan jag upptäckte att min mens uteblev!

Tack Malin - you made my day! Satt i soffan och bläddrade i en gravidtidning och höll på att börja lipa när jag läste om och såg bilder på alla dessa kvinnor som i vecka 17 (som jag nu precis passerat) hade en sån stor, ordentlig och utom-alla-tvivel-gravid-mage. Kan man känna sig mer onormal när man tittar ner på sin egen obefintliga buk, som ibland förvisso retas lite genom att svullna upp och får mig att känna mig som världens stoltaste tupp, för att nästa morgon vara puts väck. Man börjar ju faktiskt tro att man hittat på alltiohop, att det inte alls är någon bebbe där inne.. Så - tack för att du också är platt! :) Och tack för att du delar med dig av det - så att man inte behöver känna sig så onormal!

Jag slutade sova på mage så fort jag började känna sparkar. Min dotter sparkade extra mycket om jag la mig på mage vilket jag tyckte va jätteobehagligt (kanske även för henne)

Jag sov ganska bekvämt på magen ända till vecka 30-32. Förra veckan var jag på massage för höggravida, där man fick ligga på mage på en massagebänk med ett stort hål i!! Kan varmt rekommenderas - speciellt om man som jag älskar att sova på mage.

Jag slutade när det inte var bekvämt längre. När det liksom gjorde lite ont att lägga sig på magen. Fast det är klart, jag har inte slutat helt och hållet. Kör nog samma variant som de andra som har kommenterat emellanåt. Men klämningsrisken för bebis är nog liten känns det som.

Jag löser problemet genom att köra en variant på magsoveri. "Grodposition" kallar jag det. Jag drar helt enkelt upp ena benet (som en groda) så att det blir ett litet mellanrum mellan säng och mage. Fungerar än så länge (v25). Ryggläge har aldrig varit min favvoställning så jag hoppas kunna undvika den så länge som möjligt. Har väldigt svårt att tänka mig att man kan lyckas klämma ihjäl en bäbis i magen i alla fall. Den ligger nog tryggt i sin vattenblåsa ska du se. Men visst sparkar den frenetiskt så kanske man ska vända på sig, för att få sovro om inget annat. Lycka till!

Slutade när det inte gick/var skönt att sova på magen längre. Fortsätt du sova på mage så länge du kan (minns vad jag längtade efter den sovställningen i slutet av grav.)

Hej Malin! Jag tycker faktiskt att du har mage, men du får tydligen mage som Nicole Kidman. En långsmal mage liksom. Inte en putmage, men vem fasen avundas putmagar som när man ber att få känna visa sig ha samma konsistens som vispad grädde? För att svara på frågan: Jag slutade aldrig sova på mage. Man ligger på mage men drar upp ena knät (det gör jag även som ogravid) så högt det bara går längs med sidan (mot armhålan, å, jag kan inte beskriva!) och då lyfts liksom magen från madrassen. Funkar kanon även om förklaringen lämnar övrigt att önska.