Sitter här och väntar på att sömnen ska kalla på mig och lyssnar på rixfm.

Och förbannar mig själv för att ännu engång glömt att ha batteri till kameran när man borde.

Var på kalas för världens sötaste lilla 2-åring. Liten tjej i varje liten cell i kroppen. Shopping och kläder är redan favorit sysselsättningarna.

Så när hon lägger upp O minen när lakanen med favoritfiguren kitty dyker upp i ett paket vill man ju bara kunna ta ett kort. Men nej inte familjen "Svensson" inte. Naturligtvis har dotterna inte orkat laddat kameran efter ännu en fotodag med kompisarna. Måste ju fotografera varje min och varje ny sminkning och borsttag som kan uppbringas.

Och vi själva har inte lyckats köpt oss en kamera (mer än till tonårsdottern) som är bra.

Och kameran som är bara "sådär" orkar vi aldrig köpa batterier till. Dålig blixt!

Är vi ensamma om detta eller? Själv är jag verkligen inte är det minsta vän med kameran. Framför allt inte framför kameran. Ser verkligen ut som ett fyllo eller strandad valross på varje kort jag råkar hamna på.

Så här bjuder jag på ännu en valross. Och då menar jag inte det usla kortet som jag lyckades ta på min son.