Det här är så konstigt.. och jag vill inte känna så här. Och jag vet att det inte är konstigt egentligen..

Det är så här min dotters pappa har flyttat ihop med sin tjej för typ 8 månader sedan, i en villa ute i skogen. Allt är jättebra. Hon är jättegullig o snäll. Helt enkelt kanon!

Först hade jag inget problem med det....

Nu helt plötsligt så går allt som har med Henne och göra mig på nerverna. Jag är så innerligt trött på att höra hur j-vla perfekt hon är!

Märk väl att jag lämnade min dotters pappa och har kommit över honom för ett bra tag sedan, egentligen redan innan jag flyttade ut...

Men iallafall... jag är så trött på henne. och T min dotter avgudar henne. Hon är världens bästa extra mamma. men jag vill inte att hon ska vraa någon underbar extra mamma.. (klart jag vill att hon ska kunna ta hand om mitt barn när hon är där men ja ni kanske fattar vad jag menar)

Det här är egentligen hur löjligt som helst och det är säkert jäääättte synd  om henne som är "styvmamma" till mitt barn.

Men jag då ... jag som är mamma och blir utkonkurrerad av en annan tjej??

Ok hon kan aldrig ta min plats som Mamma den har jag patent på... Men det är tufft, det är jobbigt att höra min dotter säga att Hon gör mig så fiiin i håret och Hon är sååå snäll och tjatar aldrig.

Jag brukar säga till min dotter att :Det är mammors jobb bla att tjata på sina barn, det är en rättighet som bara mammor och pappor har =)

Jag vet att de kan verka fjantigt men det är skit svårt att känna så här när man innerst inne tycker att Hon är en mycket bra extra mamma och att man är glad för deras skull..

Shit sånt här är verkligen svårt....

Nu är det mera kalas fixande som gäller... städa lite baka lite handla lite.. Prinsessan T kommer ju hem om en timme typ ojoj skynda, skynda...

Imorgon blir hon stora tjejen, 5 år!!